-
Om vardagslunken.
Idag är det tisdag men det känns som fredag… Dagar flyter ihop när man som vi sitter hemma med en bebis och försöker landa i det nya livet. Vardagen har inte kommit ifatt oss då jag börjar inte arbeta förrän om 3 veckor, men studierna startar på måndag så då blir det lite mer vardag. Ni anar inte hur det känns att titta på när maken tar hand om vår lilla mirakel, han som aldrig ville ha barn vill inte släppa taget om Vanessa. Det känns fantastiskt! 🙂 De få tillfällen jag faktiskt får hålla vår dotter får jag passa på att få dokumenterat i form av foton 😉…
-
Livet i förändring.
Jag är fundersam om jag inte har fått några brister då jag mår konstigt. BVC sköterskan som kom idag på hembesök tyckte att jag skulle ta blodprover för jag har nog drabbats av järnbrist (igen) eller i värsta fall är det sköldkörteln som spökar igen. Hur som helst får jag kontakta sjukvården och reda ut det. Förutom det så landar vi lite i vardagen med bebisen. Denna natt var riktigt bra 🙂 Så mysigt hade vi det vid 5 imorse 🙂 Mätta och belåtna somnade vi om senare och sov fram till 9. Bloggen hamnar lite ner på priolistan just nu men det vänder nog när jag får mer…
-
Om det vackraste jag vet!
Det har varit tyst på bloggen ett par dagar och jag har bra förklaring till detta. Vårt mirakel, den lilla människan vi väntat på och längtat efter har äntligen kommit 🙂 I söndags, den 16 augusti, föddes hon. En prinsessa med längd på 48 cm och vikt på 3066 gram. Ett underverk som är så vacker att det gör nästan ont att titta på henne. Vår älskade Vanessa <3 Här ser ni henne när hon susar sött bredvid en stolt pappa. På fotot syns också Totte som är överbeskyddande och helst av allt skulle ligga så nära henne som möjligt (men som inte får göra det oövervakat då han väger…
-
Om saknaden.
Idag kommer han äntligen hit, min älskade man som var tvungen att stanna i Partille hela veckan pga jobb. Men ikväll kommer han med sista lasten till Småland så vi äntligen kan börja packa upp och börja vårt liv i Kalmar. Den här veckan har gått ganska fort då jag har jobbat och lärt mig massa nytt då det är ett helt nytt jobb, men kvällarna har varit jobbiga utan min kärlek i närheten. Tack och lov finns det utmärkt teknik att tillgå så vi har Skypeat flera gånger dagligen för att hålla oss uppdaterade om vad som händer hos oss 🙂 Det kommer bli så underbart att kunna krama…
-
Ofrivilligt barnlösas dag 2015.
Idag är det Ofrivilligt Barnlösas Dag! Idag vill jag att ni tänker på dem som kämpar i det tysta och försöker bilda familj, det som många av er tar för givet… Varje barn är ett MIRAKEL – glöm inte det! Ni som inte vet vår historia – vårt mirakel som växer i min mage tog 8 år och 6 månader att få till, trots läkarnas dom att det aldrig skulle ske. Så när ni träffar ett par som kämpar, snälla säg inte att ”bara ni slappnar av så händer det” för så lätt är det inte! Säg istället LYCKA TILL och krama om paret 💛
-
Om all oro kring bebisen.
Först kunde vi inte bli gravida, sen fick vi beskedet att jag kommer aldrig kunna få biologiska barn… Vi sörjde men bestämde oss för att hitta annat i livet och leva lyckliga utan biologiska barn. Nio (!) år efter första försöket att bli gravida plussade vi, mot alla odds, mot läkarnas uttalanden. Efter det kom rädslan för missfall fram till vecka 13, sen oron för om allt är bra med bebisen och om RUL kommer gå bra. Efter RUL längtade vi till BM besöket där vi fick lyssna på bebisens hjärta och nu i vecka 27 går jag och oroar mig för att bebisen ska dö i magen… Idag kände…
-
Om miraklet som hände.
Jag har skrivit många gånger om att vi inte har biologiska barn och att vi aldrig kommer skaffa sådana. Det är ett återkommande ämne i bloggen, framförallt det här med barnfrihet och ibland har det kommit nåt inlägg om längtan som ändå finns där men som kvävdes väldigt fort för att inte sjunka i tankar som inte leder någonstans. Vi har i år varit tillsammans i 10 år, hela TIO ÅR. Jag och Micael som jag älskar mer än någon annan… och ni som följer mig noga vet att vi efter alla skaffa-barn-försök har bestämt oss att lita på ödet. Skulle det hända så skulle det hända naturligt. Inga fler…
-
Om de tankar som väldigt sällan dyker upp.
Det händer väldigt sällan, verkligen sällan… men ibland händer det. De tankar som annars inte existerar dyker upp och lätt nedstämdhet infinner sig. Det är tankar om barn. Det är inte det att jag har ändrat uppfattning, absolut inte! Som jag skrivit tidigare så vill vi inte ha biologiska barn. Men ibland så dyker tanken upp, framförallt då jag läser starka inlägg om barn, när jag blir känslosam och någonting inom mig brister. Då kommer tankar på egna barn upp. För även om varken jag eller M. vill ha biologiska barn så älskar jag barn. För barn är härliga och ja, en bebis hade säkert vänd upp och ner på…
-
Jul-ligt. *OrdlösLördag
Den bästa julbilden enligt mig 🙂 Fler jul-liga foton hittas hos OrdlösLördag.
-
Kalas i Småland.
Tyst på bloggen betyder mycket att göra IRL. Alla bloggare vet att ibland tryter inspirationen och ibland är det helt enkelt för mycket att göra hemma, i skolan eller någon annanstans. I mitt fall är den här gången vårt besök i Småland och VFU boven i tysta-bloggen-dramat. Min älskade guddotter Stephanie fyllde 2 år för ett par dagar sedan och idag var det dags för födelsedagskalaset. Massa bus, prat och mys gjorde att jag ville inte åka hem till föräldrarna. Jag saknar det lilla knytet… oerhört mycket. Tårta, bullar, kakor och massa té senare åkte vi hem till föräldrarna för lite familjemys. Ikväll ska vi käka tacos, spela Xbox360 och…