Tacksamhet.
Jag är tacksam över att ha min älskade man. Jag är tacksam över att kunna leva och bo i Sverige. Jag är tacksam över att kunna studera, ta CSN-lån och kunna överleva. Jag är tacksam över att jag är jag och att jag kan vara den jag vill….
Vet vi varför? När jag läser alla Amelias reportage om de utsatta kvinnorna, om de stackars latrintömerskor, om de tjejer som blir sålda av sina familjen, om hijras som måste prostituera sig för att överleva känner jag mig så liten och så maktlös. Då är jag jävligt tacksam över att vara i Sverige i mitt varma, kärleksfulla hem och inte behöva oroa mig över morgondagen. Jag har bara mina i-landsproblem som just nu känns så himla små och meningslösa!
Nu ska jag gå och lägga mig tänkandes över de alla som har det så mycket sämre än jag… Ikväll ska jag be för dom.
God natt.
2 kommentarer
DONKEN- Vince & Doas Morsa
Väldigt bra skrivet inlägg. En vacker dag… ska världen väga lika mycket.
Laura
Jag hoppas det, verkligen…