Vabruari har hittat även till oss.

Vabruari har hittar även till oss. Några dagar på förskolan och så är min Prinsessa sjuk! Igen! Alltså jag blir galen på detta. Nu är också Maken sjukskriven efter trafikolyckan i fredags (mer om detta kommer jag skriva lite längre fram för just nu är det för känsligt) så jag måste stanna hemma och VAB-ba. Jag hade inte klagat om det inte var så mycket att göra på jobbet, dessutom har jag sagt upp mig i måndags (om det kommer jag också blogga en annan dag) och känner väl lite skuldkänslor att nu också vara hemma och lämna mina arbetskamrater i sticket. Jag vet att jag inte ska känna så, men det är svårt när man är en prestationsprinsessa.

Ja i alla fall så har vabruari hittat hem till oss.

Prinsessan har feber och hostar återigen något fruktansvärt och vi får knappt sova på nätterna. Det känns som att hon varit sjuk i flera veckor eller månader till och med. Det gäller att njuta av tiden när hon är frisk för man vet aldrig hur länge det varar… sen är jag orolig att hon kanske har fått ansträngningsastma för så fort hon anstränger sig så börjar hon hosta jättemycket. Det kan vara själva förkylningen, men jag har läst lite om ansträngningsastman och är lite rädd. Tack och lov har vi tid på BVC om 3 veckor så då får jag fråga vår trevliga BVC-sköterska. Skulle det dock bli värre så kommer vi såklart att ringa hälsocentralen och boka tid.

Eftersom Micael har väldigt ont och inte kan bära eller ens lyfta vår Prinsessa så måste jag VAB-ba. Hade inte V haft febern och den förbaskade hostan så hade hon fått gå till förskolan med tanke på att hon inte alls är påverkad av förkylningen. Ja, lite mer gnällig är hon men annars är hon som vanligt. Busig och knasig som barn sig bör vara. Nu ska jag krypa bredvid henne och lyssna på hennes andetag innan jag somnar. I morgon är det ny dag och jag hoppas att min älskade flicka blir frisk fort och förblir det framöver.