-
Att använda huvudet är det viktigaste.
Under en lång tid har jag misskött min fina blogg och er mina kära läsare. Jag har försökt om och om igen att få energi och framför allt ork till att blogga mer. Otåliga gånger har jag också skrivit att ”nu kommer det ske en förändring”, men den där förändringen har uteblivit och jag har halkat tillbaka i att enbart läsa bloggar och själv inte skriva så mycket. Trots att huvudet är fullt av nya idéer och min skrivbok tillsammans med kalendern är fullklottrade med inspiration till nya inlägg. Visst har jag en känsla av misslyckande, men samtidigt tänker jag inte ge den känslan för stort utrymme. För denna blogg…
-
Ett fackligt möte.
Fackliga aktiviteter. I dag var en dag full av fackligt arbete och långa resor. Min dag började vid 5 på morgonen, upp i ottan och fixa till sig. Sedan tog jag bussen in till sjukhuset där det väntade en hyrbil, en BMW (som var inte alls snäll mot min rygg), vilken jag körde upp till Västervik. Det var första gången jag körde en annan bil än min egen, vilket var riktigt pirrigt! Det gick bra hela vägen upp med en liten bensträckare i Oskarshamn där jag hämtade en kollega. Väl i Västervik träffade vi vår ordförande samt två representanter från Visions centret i Linköping. I dag pratade vi medlemmar och…
-
Drömmen om ekonomiskt oberoende.
Den där drömmen om ekonomisk oberoende har jag haft länge. Jag minns inte om det började med frivid42 aka Fantastiske Farbror Fri eller med Minnas tankar om köpstopp. Hur som helst så har jag alltid varit intresserad av pengar, men inte alltid i rätt bemärkelse. Både jag och maken upplevde pirret av att låna pengar och leva loppan. Vi har levt ganska lyxigt utan en tanke på framtiden efter flera olika incidenter. För man vet aldrig om man överlever morgondagen. Dock ändrades det markant efter att vår Dotter kom till världen. Hon skulle ju egentligen inte finnas till, om man ska tro läkarna. Men ödet ville annorlunda och vi är så tacksamma…
-
Att vara en vårdadministratör är inte alltid en dans på rosor.
Jag är tacksam. För det liv jag har, för att jag faktiskt lever och framför allt för den familj jag har fått glädjen att skapa. Min lilla älskade familj som driver mig till vansinne och samtidigt ger mig så mycket kärlek att det är svårt att greppa. Det är inte alla som har turen att leva ihop med en partner som älskar en och respekterar en. Och det är absolut inte alla, tvärt om faktiskt, som får ha glädjen av att ha ett barn. I mitt jobb som medicinsk sekreterare får jag höra allt möjligt. Tyvärr hör inte de saker jag lyssnar på och sedan omvandlar till journalanteckningar till särskilt…
-
Monday morning!
Livet går i 200 knyck just nu och idéer för nya blogginlägg poppar upp som svamp efter regn. Trots det hinner jag inte skriva, dels på grund av allt som händer runt mig och dels på grund av att jag prioriterar familjetid mest nu. För att sammanfatta lite kort så kommer jag byta arbetsplats i maj, jag har blivit invald i styrelsen för Vision i landstinget i Kalmar län och jag har tackat ja till en karpaltunneloperation. Så det händer mycket och allt händer på samma gång! Operationen, som jag är lite rädd för, kommer att ske om drygt 1 vecka. Sen blir det sjukskrivning och arbetsterapi och efter det…
-
Klaga inte tyst i lunchrummet utan våga påverka!
Varför är det många som enbart klagar på allt möjligt i lunchrummet eller på fikat med väninnan, men aldrig engagerar sig och påverkar sin situation? Det är frågan jag ställer mig om och om igen och emellanåt tappar jag tron på att det någonsin kommer förändras. Men så ibland, som igår, träffar jag människor som är engagerade och det smittar av sig så mitt hjärta blir varm.Igår var jag nämligen på verksamhetsplaneringen med fackförbundet Vision där jag blivit nominerad till styrelsen. Det hade varit kul att bli invald och börja arbeta fackligt då jag brinner för att påverka och göra livet bättre för alla oss inom landstinget och främst för…
-
Reumaveckan 2016 i Umeå.
Reumaveckan 2016 i Umeå. De senaste 3 dagarna, idag inkluderat, har jag varit i Umeå på årets konferens under namnet reumaveckan. Det är en konferens som anordnas av bland annat Svensk Reumatologisk Förening, Svenska Reumatikerförbundet och många läkemedelsföretag samt Umeå stad. Besökare eller rättare skrivet deltagare är läkare (framför allt reumatologer), sjuksköterskor, fysioterapeuter (sjukgymnaster), arbetsterapeuter och i år även medicinska sekreterare (dock var en av mina kollegor från Kalmar redan med när veckan anordnades i Tylösand). Jag har tyvärr inte pratat med en enda sekreterare/vårdadministratör under de här dagarna, men jag har pratat med massa andra spännande människor. Det är inte lätt att hitta ”rätt” profession i havet av närmare…
-
Om möjligheter och framför allt valmöjligheter.
Det där med möjligheter och framför allt valmöjligheter är något som kan röra upp olika känslor hos människorna, allt beror på vem man pratar med. Ibland träffar man på så negativa människor att vad man än säger så blir det tokigt, för de känner att de aldrig får möjligheter till lycka, pengar, kärlek, lugn eller vad det nu än är. De människorna ska man inte lägga för mycket energi på, vill någon inte ändras finns det inge som får dem att förändras. Så enkelt är det, för all förändring måste ske frivilligt och av egen vilja. Det jag vill komma fram till är att alla gör vi olika val i…
-
När känslan av lugn infinner sig.
Det obligatoriska fikat på eftermiddagen är stunden som avgör resten av min dag. Arbetsdagen närmar sig sitt slut och fritiden börjar närma sig med stora steg. Det är då jag vill känna att allt är under kontroll och idag kändes det just så. Lugnet infann sig och gjorde mig mottaglig för naturen utanför fönstret. Det ösregnar och är soligt om vartannat, naturens under visar sig från sin vackraste sida idag och tack vare planering av arbetsuppgifterna kunde jag njuta av spektaklet utan att ha hjärtat i halsgropen. Planering är A och O, även om det låter trist, och alla bör lära sig planeringens grunder för att kunna ta sitt fika…
-
Drömmen om eget och de små stegen dit.
Jag skulle starta förra året, men livet kom emellan och jag prioriterade annorlunda. Nu är det dock dags att ta tag i det jag skulle startat förra året och här kommer bomben: jag ska satsa på Forever Living för att känna på friheten att syssla med något annat än min ordinarie arbete samt självklart för att tjäna lite extra pengar. De pengarna jag kommer (förhoppningsvis) tjäna kommer gå till ett öronmärkt sparkonto och när jag uppnått mitt första mål ska jag satsa dem på aktier =) Min lilla dröm som har hängt över mig länge men som jag inte haft tid eller ork att ta tag i. Så i eftermiddag…
