Tro.

Igår kom det en dam förbi, en Jehovas vittne och inbjöd mig till något sammanträff i GBG eller Sthlm. Jag tackade snällt ”nej tack” men då började hon med att hennes religion är det enda sanna och bla bla bla. Då blev jag bara irriterad! Man får väl tycka vad man vill om sin religion men påcka den inte på någon annan!

Jag är född katolik, för att vara extra petig så tillhör det romersk-katolska kyrkan, men jag är inte troende på det sättet. Jag tror på något. Jag tror på en makt. På något större men jag tror inte på gud i katolska kyrkans bemärkelse. Just nu tillhör jag svenska kyrkan eftersom jag och maken ville gifta oss i en byggnad tillhörande den och det var lättare än att göra det i romersk-katolska kyrkan men vi är inte troende på det sättet.

Ibland vill jag gå i kyrkan, på högmässan på söndagarna. Känna gemenskapen och atmosfären. Men jag vill inte höra om att vi är guds egendom. För ingen äger mig!  Jag tror på Darwins teori att människan härstammar från apan, jag tror inte på att vi blev skapta av gud, det där med Adam och Eva… Det kan jag inte eftersom då är vi alla en produkt av incest! Såna tankar får mig att spy.

Så jag tror på att det finns något större, jag tror på att man ska vara ärlig och sprida kärlek runt omkring sig, att vi föds om och om igen (reinkarnation) och mycket annat plockat från alla världens religioner för jag tror att alla har rätt på ett eller annat sätt men det finns inte en enda religion som är den sanna och felfria.

Jag hade varit väldigt glad om ingen annan någonsin vill påcka på mig sin religion… för jag tror på det jag vill och det ger mig ro i själen.