Om längtan. 

Jag längtar… efter väldigt mycket. Jag längtar efter Vs första riktiga ord, efter sommaren och värmen, efter hösten och myset, efter semestern och mest av allt efter att få bära vårt andra barn. Det händer mycket just nu och nej, jag är inte gravid men jag skulle vilja vara det om tidpunkten var rätt. Vilken den inte är just nu. Men jag saknar sparkarna i magen och jag saknar den känslan att aldrig vara ensam. Framför allt saknar jag mina samtal med V när hon låg i min mage. Det är nämligen inte samma sak att samtala med en 8-månaders nyfiket barn som svarar en med skratt eller hummande 😉 

De är mitt allt. Mitt liv, min lycka och ja, hela min existens. Jag vill inte ens tänka på en tillvaro utan dem. Och jag längtar till vi kan utforska världen tillsammans. I helgen utforskade vi lite och mer om det kommer i ett annat inlägg för nu vaknade min prinsessa och det är dags för gos och mys <3