Tankar

Om arbetspolitiken.

Det här blir ett inlägg av den negativa sorten. Jag är besviken och arg. Riktigt förbannad faktiskt. När Moderaterna kom till makten lovades det många jobb, pengar och att Sverige i allmänhet skulle bli bättre. Hur blev det istället? Jo, människor blev utförsäkrade, hamnade mellan stolarna eller blev tvungna att slavarbeta i FAS3. Under tiden blev de tvungna att söka arbete vart som helst i landet och sen lämna allt och flytta om de fick jobbet. Hemskt!
Jag har sett allt detta på riktigt nära håll och är förbannad. Hur i hela fridens namn kunde folk rösta så idiotiskt!? Personligen blev jag egentligen inte drabbad, inte mer än att jag är bemmaningsanställd med riktigt usla villkor. Men jag har något arbete och jag är himla glad för det! Dessutom trivs jag i receptionen (dock hade jag gärna varit direktanställd och inte konsult men man tar det man får).
Det jag egentligen ville komma fram till är att jag under 3 månader har sökt omkring 70-80 arbeten och inte fått något. Jag är inte arg för att jag inte fått det (eller jo, lite) men jag är förbannad för att företagen hör inte av sig med något besked! Hur svårt är det med dagens teknik att skicka ut ett massmejl där det framgår hur det gått till alla som sökt men inte gått vidare i urvalsprocessen!? Kommuner kör med sådant, men privata företag skiter fullständigt i alla de som söker sig till dem. Dåligt tycker jag.

Det var mitt klagande för idag. Ha nu en fin tisdag alla! Kram

En kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *