Livet

Jag är riktig tacksam över änglar i trafiken.

Änglar i trafiken. I går skrev jag om kvällen då hjärtat hoppade över ett par slag. Och i dag tänkte jag fortsätta där jag slutade, nämligen med att skriva om den människa som gjorde nog mycket mer än vad hon tror.

Den kvinnan, som nu Micael efterlyser med ljus och lykta, stannade på platsen och hjälpte till innan räddningspersonalen kom till platsen. Hon satte ut varningstrianglar, gav dem varma filtar, bidrog med reflexvästar och dirigerade om trafiken. En ängel helt enkelt!Hon var den som fanns där, trots att ingen i min familj kände henne. Hon visade medmänsklighet och välvilja och till råga på allt så var hon inte den första på olycksplatsen utan den andra! Den första bilen smet förbi, men hon stannade och visade stake.

Änglar i trafiken. De finns, de är tyvärr få, men de finns och jag hoppas innerligt att fler människor är som den här kvinnan som hjälpte till vid olycksplatsen.

Det som hände var att personen min familj krockade med inte iakttog väjningsplikten och svängde åt vänster framför bilen som min familj färdades i. Tack och lov så har alla, både min familj och familjen i mötande bilen, klarat sig utan större skador.

Blåmärken, massa smärta och mindre mjukdelsskador bevisar på att de alla hade änglavakt.

Inget brutet förutom att ett par benbitar lossnade i min pappas hand, men inget som behövde åtgärdas ortopediskt.

Bilen efter trafikolyckan.
Bilen efter trafikolyckan.

Jag kan inte beskriva med ord vad som rörde sig i mitt huvud när jag fick samtalet. Ännu mindre vad jag kände innan jag fick syn på mamma. Jag trodde de värsta tankarna efter att ha sett bilen som kommer skrotas på grund av skadorna. Allt detta har satt sina spår och jag har ännu större respekt för bilar än vad jag hade innan.

Dagen innan olyckan genomförde jag riskutbildning 2 och där fick jag känna på hur det är att inte kunna bromsa tillräckligt fort och väja för ett hinder. Jag kan inte tänka mig hur det är när detta sker på riktigt och jag hoppas verkligen aldrig få uppleva det. För även om det var jobbigt att uppleva under utbildningen så kan det aldrig mäta sig med verkligheten som min familj fick uppleva förra fredagen.

Tänk på att hålla hastigheten och var uppmärksamma i trafiken bloggissar!

En kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *