Om Totte. *Torsdagstema
Min älskling, min bäbis, mitt hjärta. Han, den lilla krabaten, som är konstant glad och viftar på svansen. Han som blev dålig i måndags, så pass dålig att vetetinären la in honom på intensiven. Kramper, skakningar, slöhet och allmän påverkan. Det är hur det såg ut i måndags. Vi var förkrossade och trodde att slutet var nära…
Igår kom beskedet från veterinären. Totte har drabbats av addisons sjukdom. Det blir en livslång behandling av kortison, men han klarar sig bara vi får in rätt dos på medicinen. Men i måndags kunde han dö och när jag tänker på det känner jag mig tacksam över att han klarade sig. Jag känner mig tacksam över att Micael är min make, att mina djur mår bra och att jag lever ett så privilegierat liv. Vad är ni tacksamma över?
Fler foton bloggare gillar just nu hittar ni hos Torsdagstema.
2 kommentarer
Freja
Åhh, så jag vet hur det känns! Min gamla burma har först varit rejält dålig på grund av en tandsjukdom, där jag i perioder fick mata honom med en spruta in i munnen, och sen fick han diabetes, som vi trodde skulle bli svårt att behandla, men som tack och lov gick bra, han brydde sig inte om vare sig insulinsprutor eller blodprov. Efter några månader kom hans egen insulinproduktion i gång (det kan bli så för katter) och nu är han glad och frisk och snart 18 år. Min aby fick ett stopp i sina tarmar och jag trotsade en veterinär som sa att jag skulle vänta några dagar (den veterinären trodde det var magsjuka) och åkte till ett djursjukhus utan att ha bokat tid och de tog emot akut. Hade jag kommit in några timmar senare hade abyn dött. De är del av min familj och jag gäör det jag kan för att de ska må bra. Skönt att Tottes sjukdom är möjlig att medicinera, det kommer ni att fixa!
Pingback: