-
Om längtan.
Jag längtar… efter väldigt mycket. Jag längtar efter Vs första riktiga ord, efter sommaren och värmen, efter hösten och myset, efter semestern och mest av allt efter att få bära vårt andra barn. Det händer mycket just nu och nej, jag är inte gravid men jag skulle vilja vara det om tidpunkten var rätt. Vilken den inte är just nu. Men jag saknar sparkarna i magen och jag saknar den känslan att aldrig vara ensam. Framför allt saknar jag mina samtal med V när hon låg i min mage. Det är nämligen inte samma sak att samtala med en 8-månaders nyfiket barn som svarar en med skratt eller hummande 😉 …
-
Halvvägs till helgen!
Exakt så är det 😉 Jag älskar helger, lediga dagar, tid för familjen och hemmet. Tid till eftertanke och drömmar. Men nu är vi halvvägs dit och jag räknar timmarna till fredag 13:30 då jag slutar 😀 Hur har ni det? Längtar ni också till helgen eller njuter ni av vardagslunken på jobbet? Vad ni än tycker mer om önskar jag er en underbar onsdag!
-
Om att tappa kontakten med kroppen.
Just nu är det inte så härligt att vara gravid. Jag älskar när bebisen sparkar och rör sig, men jag ogillar starkt när hjärnan vill en sak men kroppen reagerar inte överhuvudtaget. Idag var det så påtagligt att jag ville bara lägga mig ner och börja gråta… jag som älskar att ta i och arbeta, fixa och dona och längtar till att hela hemmet är iordningställd får ge upp och bara glo när maken fixar allt. Det är pest och pina för mig! Jag försöker att älska min kropp för det är det enda kropp jag har men samtidigt längtar jag ihjäl mig till den dagen jag äntligen känner…
-
Äntligen är vi tillsammans.
Igår flyttade äntligen maken ner till Småland! Glädjen när jag såg honom efter en veckas Skypeande och mobilsamtal är obeskrivlig. Även om veckan har gått ganska fort och både jag och Totte har det bra hemma hos päronen är det magiskt att kunna somna bredvid sin kärlek. Nu är det bara denna vecka kvar innan vi flyttar helt in i nya lyan. Katterna bor redan där på heltid sedan igår och vi var där idag och hela veckan kommer Micael åka dit för att måla om lite och dra massa kablar. Sen på fredag flyttar vi in permanent 🙂 Nu bor vi som sagt hos mina föräldrar och livet…
-
Om jag flyttade tillbaka till…
…Småland. Då! Då skulle jag vilja bli vän med Malin Wollin (Fotbollsfrun) för jag tror att vi är rätt lika, impulsiva men samtidigt grubblande och avvaktande. En salig blandning av glädje och ilska och såklart härlig humör som få förstår sig på 😉 Men om jag ska vara mer realistisk och jordnära så måste jag erkänna att jag längtar tillbaka till Kalmar. Staden är vacker, människorna härliga och där finns mina föräldrar. Det är absolut inget fel på människor i Göteborg, tvärtom är de underbara och sådär roliga på göteborgskt vis, men mitt hjärta verkar slå för Småland. För att inte tänka på flytt, längtan och allt det där tänker…
-
Om de tankar som väldigt sällan dyker upp.
Det händer väldigt sällan, verkligen sällan… men ibland händer det. De tankar som annars inte existerar dyker upp och lätt nedstämdhet infinner sig. Det är tankar om barn. Det är inte det att jag har ändrat uppfattning, absolut inte! Som jag skrivit tidigare så vill vi inte ha biologiska barn. Men ibland så dyker tanken upp, framförallt då jag läser starka inlägg om barn, när jag blir känslosam och någonting inom mig brister. Då kommer tankar på egna barn upp. För även om varken jag eller M. vill ha biologiska barn så älskar jag barn. För barn är härliga och ja, en bebis hade säkert vänd upp och ner på…
-
Om att längta.
Jag längtar. Till resan imorgon , till Julen, till att få arbeta på bibliotek, till att Den Stora Planen blir verklighet och till massa annat! För just längtan och väntan samt drömmen om allt gör det lättare att kämpa. Jag kämpar och sliter och står ut med kylan (idag -3°!) för att jag vet att en dag lönar det sig. Nu återgår jag till receptionen och jobbar hårt samtidigt som jag drömmer mig bort till livet när allt fallit på plats. Kram