Om mötet på Auroramottagningen.

Idag var det dags för mötet som jag väntat på länge. Det är väl tur att graviditeten tar sin tid och att en hinner tänka både en och tusen gånger på vad det är en ger sig in på samt kunna ändra sig i alla möjliga frågor. Redan dagen då jag fick kallelsen till Auroramottagningen visste jag att jag ångrade mitt beslut om kejsarsnitt och egentligen vill föda vaginalt. Idag fick jag det bara bekräftat att mitt beslut är bara mitt och det är det rätta för mig. Jag vet att jag innan har skrivit om att kejsarsnittet är det enda jag kan tänka mig men tack och lov har vi människor möjlighet att ändra vår uppfattning. Efter dagens samtal känner jag mig trygg i att föda vaginalt även om min rädsla för sfinkterruptur är fortfarande gigantiskt (ingen statistik i världen kan minska på den, men jag kan nog hantera den). 

Den 1/7 ska jag träffa Marie (barnmorskan på auroramottagningen) igen för att prata mera om min rädsla och vad jag behöver för att klara av en vaginal förslossning. Då ska hon också skriva förlossningsplan som jag får ta med mig till förslossningen där jag kommer föda. Redan nu vet jag att jag kommer vilja ha varma handdukar mot underlivet och möjlighet till att ändra position när jag vill (jag vill inte ligga platt på rygg!). Sen vill jag inte ha någon student i rummet utan enbart utbildad personal med erfarenhet. Nu har jag några veckor på att fundera ut vad mer jag vill prata om med barnmorskan och vad jag vill ska stå i förlossningsplanet och det känns bra.

Trots det fina vädret ligger jag i sängen med min förkylning som vägrar ge med sig, men er önskar jag en fin dag med massa sol och värme 🙂 Kram