Glädjedagboken #13

Ikväll är det inte så värst lätt att hitta det där lilla extra att vara glad för. Ikväll mår jag inte så bra… stressen, som jag egentligen inte vet vart den kommer ifrån, är så pass stor att jag har fysiskt ont i magen. Det är så illa att jag är illamående! Varför det är så kan jag dock inte svara på. Livet är på topp, bebisen låter oss sova ganska okej, jag längtar till jobbet som startar nästa vecka, studierna flyter någorlunda på men jag känner mig helt misslyckad och nere. Jag vet med min känsloryggsäck på ryggen att de känslorna dyker upp ibland och det är viktigt för mig att lyssna på kroppens signaler och förstå varför jag mår som jag gör, men just nu kan jag inte peka exakt på vad det är som gör att jag mår som jag gör.

  
Därför känns det åt helvete! För jag vill må bra och kunna njuta av det jag har. Det känns lite som att jag saknar något eller kanske vill ha något men jag vet inte vad det är. Därför valde jag att dela med mig av bilden ovan, för ibland är det faktiskt så att det vi önskar oss är inte alltid det vi behöver. Jag tror att jag behöver rutiner och avsaknaden av dem gör mig en aning känslomässigt instabil. Sedan Vanessa föddes har vi inte haft några rutiner, förutom att faktiskt gå upp någongång och lägga oss någongång. Livet har bara rullat på med bebismatning, Totte promenader, blöjbyten, besök hos mina föräldrar osv. Men inga fasta rutiner och det behöver jag just nu. Alla mår vi nog bra av fasta rutiner och jag upptäckte för ett bra tag sedan att de där fasta rutinerna (t.ex mat på ungefär samma tider, uppstigning och läggning vid samma tider osv) håller mig levande och fungerande.

Så glädjen idag? Det får bli rutiner. Rutiner som jag fr.o.m imorgon ska återuppta 🙂